På ett ställe i del tre i Lärare av imorgon stod det att det man lär sig endast är användbart i skolan. Jag har själv varit med om flertal gånger då jag tänkte att, varför gör jag detta? Även mina föräldrar har reagerat på vissa läxor och uppgifter jag jobbat med hemma, vad jag kommer ha för nytta av dessa.
Med detta sagt betyde det inte att allt man gör i skolan är till ingen nytta men en del saker börjar man verkligen undra om. Jag tror man ska lägga upp arbetet i skolan så barnen/eleverna i mesta mån kan relatera detta i verkligheten så de får en uppfattning själva att, det här är verkligen bra att kunna, detta har jag användning för! Det blir både roligare och mer lärorikt att varva teori med praktik, och ännu roligare för läraren när denne ser att barnen/eleverna uppskattar ens lektioner och utlärning. Det skulle jag tycka i alla fall!
/Elin
söndag 10 oktober 2010
Carlgren/Marton inlägg 1 del 3
I tredje delen av Carlgren/Martons bok Lärare av imorgon fanns det ett stycke jag fastnade för:
"Genom utbildning förväntas man tillägna sig kunskaper som senare kommer till användning i olika praktiska sammanhang. I takt med att skolsystemet expanderat - allt fler går i skolan allt längre - har lärandet i vardags- och arbetsliv blivit alltmer osynligt. Det är de formella kunskaperna som räknas som Kunskaper med stort K. Den som har formella kunskaper räknas som expert framför den med lång erfarenhet."
Carlgren/Marton tog också upp några förslag på detta t.ex. att en forskare på SLU kan mer än en bonde om jordbruk, att en barnpsykolog kan mer om barn än en kvinna som fött och fostrat tio barn etc. Jag tror detta kan stämma till viss del. I teorin kanske experterna har mer koll på vad som är rätt och fel och vad som ska göras och inte, men i pratiken tror jag ändå dem med mer livserfarenhet kan mer i slutändan. Även om det då kanske inte är riktigt regelrätt. Allt står inte i böcker.
Jag tror att man kommer träffa på detta både på VFU:n och när man är klar med utbildningen i förskolor och skolor. Att lärarna tror de kan bättre än föräldrarna om deras barn eller också tvärt om. Det kan ju också vara så att föräldrarna ber om råd om något som lärarna verkligen kan mer om, som de läst om på utbildningen.
Jag tror det bästa är att ha ett nära och öppet samarbete med föräldrarna och kunna byta erfarenheter och tips med varandra. Inte se på varandra som att man "lägger sig i".
/ Elin
"Genom utbildning förväntas man tillägna sig kunskaper som senare kommer till användning i olika praktiska sammanhang. I takt med att skolsystemet expanderat - allt fler går i skolan allt längre - har lärandet i vardags- och arbetsliv blivit alltmer osynligt. Det är de formella kunskaperna som räknas som Kunskaper med stort K. Den som har formella kunskaper räknas som expert framför den med lång erfarenhet."
Carlgren/Marton tog också upp några förslag på detta t.ex. att en forskare på SLU kan mer än en bonde om jordbruk, att en barnpsykolog kan mer om barn än en kvinna som fött och fostrat tio barn etc. Jag tror detta kan stämma till viss del. I teorin kanske experterna har mer koll på vad som är rätt och fel och vad som ska göras och inte, men i pratiken tror jag ändå dem med mer livserfarenhet kan mer i slutändan. Även om det då kanske inte är riktigt regelrätt. Allt står inte i böcker.
Jag tror att man kommer träffa på detta både på VFU:n och när man är klar med utbildningen i förskolor och skolor. Att lärarna tror de kan bättre än föräldrarna om deras barn eller också tvärt om. Det kan ju också vara så att föräldrarna ber om råd om något som lärarna verkligen kan mer om, som de läst om på utbildningen.
Jag tror det bästa är att ha ett nära och öppet samarbete med föräldrarna och kunna byta erfarenheter och tips med varandra. Inte se på varandra som att man "lägger sig i".
/ Elin
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)